Tack för mig.

Det blev ett plötsligt och långt uppehåll,

orken och lusten till bloggen har inte funnits 

och jag har inte riktigt nått de mål jag hade, då jag började med Rutiga pricken.

Kanske kommer jag igen med en annan blogg när lusten och motivationen finns.

eLLeN´s blogg kommer att finnas kvar och uppdateras,

 likaså Instagram och FB.

Följ mig gärna där!

Vi har haft en fin jul och till slut så kom det lite snö och lyste upp.

Här lite bilder från vårt hus i jul och vinterskrud.

Tack för den här tiden, det har varit en rolig stund.

Jag önskar Er alla Ett riktigt

 GOTT NYTT 2015!!

kram

-lisa-

Inga nyårslöften...

...nej, det är inte min grej...

men träna på crosstrainern kan jag göra lite då och då ändå,

när andan faller på och ännu roligare nu när den fått en sådan fin plats att stå på.

Vårt ränne (övervåningen på ladugården) är, som jag skrivit om förut,

inrett och färdigt att möblera och använda.

När vi la ner butiken som vi hade där förut, blev det till ett rum där vi ställde sådant som blivit över,

alltså ett skräprum. 

Vi har haft ambitionerna att göra iordning det här vackra rummet väldigt många gånger

men alltid har vi "snubblat på tröskeln".

Den här gången verkar det dock som att det ska bli något av det.

Ingången på ena sidan består av dubbeldörrar och alldeles där innanför står min crosstrainer placerad.

Det ska bli textilier för dörrarna och det ska rensas bort runt om, inget onödigt framme.

Men, visst blir det bra att stå där och träna, samtidigt som jag kläcker nya idéer.

Crosstrainern är inte årets modell men den funkar super ändå.

Denna bilden är tagen från andra sidan av rummet

och om man bortser från kartonger borta i vänsterhörnet 

så är det ungefär så här det kommer att bli.

Schäslongen till vänster ska kläs om 

och lite kuddar och ytterligare ett draperi borta vid crosstrainern ska till.

Rummet ska bli ett rum att trivas i, 

ett rum för övernattande gäster,

ett rum där maken och hans spelkompisar kan sitta och repa,

ett rum att vara i om man vill vara i fred lite och bara vara,

möjligheterna är många.

Fler bilder kommer allteftersom vi blir färdiga.

Imorgon börjar vardagen igen och rutinerna,

nu, när jag äntligen börjat komma ur dem.

Allt gott!!

-lisa-


PS. Adam hälsar och tackar för alla grattis!!

Ladugårdsfönster

Inläggen duggar inte tätt precis

men den lilla kraft och ork jag har 

måste jag lägga på tillverkning inför julmarknaden på lördag.

Bara för att jag ska på julmarknad så slutar ju inte allt annat existera

det måste fortgå precis som vanligt...

Jag menar,

vi måste ju äta...för att vi ska kunna äta måste det finnas ingredienser i kylen så att det går att laga mat. 

Fikasugna blir vi också då ska någon baka...

Vi vill ha rena kläder, då måste någon tvätta...

 kunna gå på grusfria golv 

 inte behöva roa oss med att rita roliga figurer på dammiga skåp.

Vi vill inte låta hundarna bli deprimerade av att ha ingen sysselsättning och dom får ju absolut inte bajsa inne!

Någon ska också rensa kattlådorna och inte minst ge både hundar och katter mat, dessutom handla hem maten.

Dessutom är det frost ute och då blir det kallt inne om man inte eldar i pannan, vedeldad panna,

som finns i en annan byggnad på gården och då måste man gå ut ungefär varannan timma för att kunna hålla varmt i alla husen.

Att det också pågår renoveringar lite här och var, det gör sig inte självt,

dessutom löv, löv och löv i en bamsestor trädgård.

Pynta  med  granris i krukor och lådor tycker vi hör till och är jättefint!

och då måste någon gå till skogen och ta hem riset...

men är man lite smart då, så kan man ta med hundarna och sekatören på samma gång

så blir det "två flugor i en smäll" eller egentligen tre!

för det blir ju en skön skogspromenad och motion samtidigt.

Men att göra två eller tre saker samtidigt det kan ju bara kvinnor,

så då blir det väl någon som får göra det...

Det är inte så jobbigt som det låter, nej, nej, absolut inte!!

Vi har vår livsstil, vi har valt den och vi stortrivs!!

Visst, det kan bli för mycket ibland, för oss allihop

och eftersom jag inte har full kapacitet så orkar jag mindre vilket är mycket frustrerande.

Det som normalt tar en timma, kanske jag får lägga upp på en dag

men jag kämpar på och klagar absolut inte!!

Det som är värst är väl att det finns "onda ögon" som tror att jag glider omkring,

sådana som inte ser smärtan bakom det jag gör, det gör ont, långt in i själen.

Det var inte detta jag skulle skriva om...

konstigt, ibland bara skriver jag, det liksom skriver av sig självt.

Jag skulle visa bilder på det vackra fönstret som nu sitter på övervåningen i ladugården.

Här syns hela fönstret med alla 20 små rutor.

Visst är det vackert!?

Och...vem tror ni har gjort detta då?

 jo självklart, min alldeles egen duktige snickare♥

Här syns hela gaveln, fast nu fattas det två fönster på undervåningen.

Längst ner till höger under täckpappret sitter mitt fina syrumsfönster.

Till våren ska vi måla hela ladugården men först ska gaveln här kläs med brädor igen.

Det kommer att bli så bra.

Nu är kaffet slut och det är pysseldags igen.

Allt gott!!

-lisa-